Hoppa till innehållet

Den här artikeln är översatt från den finskspråkiga originalartikeln: Ilmastoselvitys – Päivitetty tilanne 2026

Klimatutredning – Uppdaterat läge 2026

· uppdaterad

Uppdatering 29.9.2026: Bygglagen (rakentamislaki 751/2023) trädde i kraft 1.1.2025. Genom de korrigeringar som gjordes i lagen innan den trädde i kraft krävs ingen klimatutredning för småhus eller för renoverings- och tillbyggnadsprojekt. Klimatutredningen och en byggproduktförteckning krävs för nya byggnader vars bygglovsansökan har inletts 1.1.2026 eller senare. Klimatutredningen upprättas för byggnadens slutsyn, inte för bygglovsansökan. Texten nedan skrevs 2024, då ändringarna ännu behandlades i riksdagen.

En byggnads klimatutredning (ilmastoselvitys) är en beräkning och dokumentation av byggnadens klimatpåverkan under dess livscykel, som krävs enligt bygglagen (751/2023). I Miljöministeriets förordning om klimatutredning för byggnader, som är på utkastnivå (20.9.2022), föreskrivs att klimatutredningen ska omfatta byggnadens kolfotavtryck (hiilijalanjälki) och kolhandavtryck (hiilikädenjälki) i samband med planeringen av nybyggen samt i omfattande renoveringsprojekt. Petteri Orpos regering föreslår dock (2024) för riksdagen att kravet på att lämna in en klimatutredning och en materialdeklaration (materiaaliseloste) ska slopas för småhus och renoveringsprojekt. För nya byggnader skulle en klimatutredning bli aktuell när man ansöker om bygglov för bland annat radhus, flervåningshus, kontorsbyggnader, affärsbyggnader, köpcentrum, biografer, skolor och sjukhus. Att minska energianvändningen kommer att vara centralt för att begränsa koldioxidutsläppen, men byggnadens livscykelberäkning omfattar på ett heltäckande sätt även andra skeden av livscykeln där utsläpp uppstår.

Klimatutredning

Kolfotavtryck

A1-3 Tillverkning av byggprodukter

A4 Transporter

A5 Arbetsplatsverksamhet

B4 Utbyte av byggprodukter

B6 Energianvändning

C1 Rivning

C2 Transport av rivningsavfall

C3 Behandling av rivningsavfall

C4 Slutförvaring av rivningsavfall

Kolhandavtryck

D1 Återanvändning och återvinning

D2 Energiåtervinning

D3 Överskott av förnybar energi

D4 Produkternas kollagringseffekt

D5 Karbonatisering

D6 Planterade träd

Faktorer som ska beaktas i klimatutredningen. Enligt nuvarande uppgifter beräknas utsläppseffekterna av byggnadens olika skeden både för byggnaden och för byggplatsen. Det är dock möjligt att byggplatsen lämnas utanför granskningen i den slutliga versionen.

Byggnader som kräver klimatutredning

Klimatutredningar kommer att krävas för nybyggen, och ursprungligen var avsikten att kräva dem även för omfattande renoveringsprojekt. Som tidigare konstaterats föreslår Orpos regering nu (2024) för riksdagen att renoveringsprojekt och små bostadsbyggnader lämnas utanför kravet. Det är ännu inte bekräftat för vilka typer av nybyggen en klimatutredning kommer att krävas, men förmodligen för följande:

  • Flervåningshus (användningskategori 2)
  • Kontorsbyggnader (användningskategori 3)
    • Kontorsbyggnad, Hälsocentral.
  • Affärsbyggnader (användningskategori 4)
    • Affärsbyggnad, Varuhus, Köpcentrum, Butiksbyggnad (med undantag av dagligvaruhandelns enheter under 2000 m2), Butikshall, Teater-, opera-, konsert- och kongresshus, Biograf, Bibliotek, Arkiv, Museum, Konstgalleri, Utställningshall.
  • Inkvarteringsbyggnader (användningskategori 5)
    • Hotell, Internat, Servicehus, Ålderdomshem, Vårdinrättning.
  • Undervisningsbyggnader och daghem (användningskategori 6)
  • Idrottshallar, med undantag av simhallar och ishallar (användningskategori 7)
  • Sjukhus (användningskategori 8)
  • Övriga byggnader (användningskategori 9)
    • Lagerbyggnad, Trafikbyggnad, Simhall, Ishall, Dagligvaruhandelns enhet under 2000 m2, Flyttbar byggnad

Kolberäkning

I en byggnads klimatutredning bedöms växthusgaseffekterna brett. Bedömningen av koldioxidsnålhet omfattar en beräkning av kolfotavtrycket, där man beräknar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggnadens livscykel. Dessutom beräknas kolhandavtrycket, som uttrycker byggprojektets positiva effekter som bromsar klimatförändringen. Observera att kolfotavtrycket och kolhandavtrycket redovisas separat och inte räknas samman.

Som enhet för mängden växthusgasutsläpp används kgCO2e/m2/a. Enheten anger hur många kilogram växthusgasutsläpp, motsvarande koldioxidutsläpp i klimatpåverkan, som uppstår per år och per kvadratmeter av byggnadens yta.

Kolfotavtryck

Kolfotavtrycket beräknas för byggnadens hela livscykel, som har fastställts till 50 år. För byggnadens kolfotavtryck fastställs gränsvärden som inte får överskridas, annars beviljas inte bygglov. Olika gränsvärden kommer att fastställas för olika byggnadstyper. Kolfotavtrycket består av följande delar:

  • A1-3 Tillverkning av byggprodukter.
  • A4 Transporter.
  • A5 Arbetsplatsverksamhet.
  • B4 Utbyte av byggprodukter.
  • B6 Energianvändning.
  • C1 Rivning.
  • C2 Transport av rivningsavfall.
  • C3 Behandling av rivningsavfall.
  • C4 Slutförvaring av rivningsavfall.

Som utsläppsdata för tillverkningen av byggprodukter kan man till exempel använda tabellvärden från den nationella utsläppsdatabasen eller mer exakta tillverkarspecifika uppgifter som beräknats enligt en enhetlig och allmänt accepterad metod. Vissa variabler i beräkningarna beräknas alltid med standardvärden, vissa alltid enligt planerna, och för en del kan man välja vilket sätt som används.

Byggnadens energianvändning utgör en betydande del av utsläppen under livscykeln. Byggnadens energiförbrukning kommer sannolikt att beräknas enligt samma principer som E-talet tidigare har beräknats för energicertifikatet (energiatodistus). Skillnaden är dock nu att när byggnadens beräknade köpta energi har fastställts, multipliceras energiförbrukningen per energiform med de utsläppskoefficienter som finns i utsläppsdatabasen för byggande.

Kolhandavtryck

I bedömningen av kolhandavtrycket inkluderas endast sådana undvikta och avlägsnade växthusgasutsläpp som inte skulle uppstå utan byggprojektet. Kolhandavtrycket är en separat beräkning och dras inte av från kolfotavtrycket. Kolhandavtrycket består av följande delar:

  • D1 Återanvändning och återvinning
  • D2 Energiåtervinning
  • D3 Överskott av förnybar energi
  • D4 Produkternas kollagringseffekt
  • D5 Karbonatisering
  • D6 Planterade träd

Sådant som påverkar klimatet positivt i ett byggprojekt är till exempel träd som planteras och som binder koldioxid från luften. Vid karbonatisering av cementbaserade material handlar det i sin tur om att koldioxid långsamt binds tillbaka i den kalksten som den frigjordes från vid cementtillverkningen.