E-tal

E-talet (E-luku) är ett jämförelsetal som beskriver en byggnads energieffektivitet och som kan läsas i energicertifikatet (energiatodistus). En byggnads E-tal fås genom att byggnadens teoretiska förbrukning av köpt energi, viktad med energiformsfaktorer, divideras med byggnadens uppvärmda nettoyta. Räkneexempel på E-talet har samlats utförligt i en egen artikel, men förenklat definieras E-talet så här: Beräknad förbrukning av köpt energi per år x Energiformsfaktor / Uppvärmd nettoyta = E-tal. E-talets formel, eller kanske mer korrekt uttryckt reglerna för beräkning av E-talet, fastställs i lag och förordningar. Utifrån E-talet placeras byggnaden i någon av energieffektivitetsklasserna A–G. För nybyggen finns dessutom gränsvärden för E-talet, som fastställer en miniminivå för energieffektiviteten som villkor för att få bygglov. E-talskravet och den E-talstabell som bestämmer energieffektivitetsklassen är olika för olika byggnadstyper. Kunden behöver ändå inte känna till lagstiftningen om E-talet. Vårt företags specialkompetens är just att upprätta energicertifikat och energiutredningar (energiaselvitys), samt annan energikonsultering såsom lönsamhetskalkyler för investeringar i energieffektivitet.

E-talskrav för nybyggen

E-talskraven gäller endast nybyggen. Även för äldre byggnader fastställs en energieffektivitetsklass och ett E-tal, men det finns inga krav för dem. Av nybyggen krävs däremot minst ett visst E-tal beroende på byggnadstyp för att bygglov ska beviljas. E-talskrav för nybyggen i de olika användningskategorierna:

• Kategori 1a) Små bostadsbyggnader 50-150 m2: E-talets gränsvärde 200–0,6 Anetto.
• Kategori 1b) Små bostadsbyggnader över 150 men under 600 m2: E-talets gränsvärde 116–0,04 Anetto
• Kategori 1c) Små bostadsbyggnader över 600 m2: E-talets gränsvärde 92.
• Kategori 1d) Små bostadsbyggnader, bl.a. radhus. E-talets gränsvärde 105.
• Kategori 2) Flervåningshus, minst 3 våningar. E-talets gränsvärde: 90.
• Kategori 3) Kontorsbyggnad, hälsocentral. E-talets gränsvärde: 100.
• Kategori 4) T.ex. affärsbyggnad, varuhus, köpcentrum, butiksbyggnad. E-talets gränsvärde: 135.
• Kategori 5) T.ex. inkvarteringsbyggnad, hotell, internat, servicehus. E-talets gränsvärde: 160.
• Kategori 6) Undervisningsbyggnad och daghem. E-talets gränsvärde: 100.
• Kategori 7) Idrottshall med undantag av simhallar och ishallar. E-talets gränsvärde: 100.
• Kategori 8) Sjukhus. E-talets gränsvärde: 320.
• Kategori 9) Övrig byggnad, t.ex. lagerbyggnad, simhall, ishall. Inget gränsvärde för E-talet.

I kategori 1a) bestäms E-talets gränsvärde alltså utifrån ytan. Om den uppvärmda nettoytan till exempel är 100, är E-talets gränsvärde 200-0,6 x 100 =140. I kategori 1b) bestäms E-talets gränsvärde också utifrån ytan, men med en annan formel. Om den uppvärmda nettoytan för en byggnad i kategori 1b) är 200 m2, är E-klassens gränsvärde 116-0,04 x 200 = 108.

Det finns också vissa lättnader i E-talets gränsvärden utifrån byggnadernas egenskaper, och du kan läsa mer om dem, om användningskategorierna och om E-talskraven här (på finska): https://www.finlex.fi/fi/lainsaadanto/2017/1010 .

E-talsfaktorer 2018 – de uppdaterade energiformsfaktorerna

Energiformsfaktorerna, E-talsfaktorerna, uppdaterades år 2018. Energiformsfaktorer är de faktorer med vilka byggnadens beräknade förbrukning av köpt energi enligt förordningarna multipliceras per energiform för att få fram E-talet. Om byggnadens elförbrukning till exempel är 50 kWh/m2 per år och fjärrvärmeförbrukningen 70 kWh/m2, blir E-talet 50 x 1,2 + 70 x 0,5 = 95 kWhE/m2 per år. De gällande energiformsfaktorerna är alltså (E-talsfaktorer 2018):

• el 1,2
• fjärrvärme 0,5
• fjärrkyla 0,28
• fossila bränslen 1
• förnybara bränslen som används i byggnaden 0,5

De gamla energiformsfaktorerna var 1,7 för el, 0,7 för fjärrvärme, 0,4 för fjärrkyla, 1 för fossila bränslen och 0,5 för förnybara bränslen som används i byggnaden.

Beräkning av E-talet

Beräkningen av E-talet fastställs i lag och förordningar, där det i detalj anges vad som ska beaktas i beräkningen. Upprättaren av energicertifikatet samlar in uppgifter om faktorer som påverkar objektets energiförbrukning, till exempel väggarnas värmeledningsförmåga, ventilationssystemets egenskaper, uppvärmningssystemet, eventuella solpaneler och så vidare. Utifrån de insamlade uppgifterna, förordningarna och lagarna beräknar upprättaren objektets förbrukning av köpt energi, i praktiken alltid med hjälp av ett simuleringsprogram som utvecklats för beräkning av energiförbrukning. Du kan läsa mer om ämnet i artikeln Räkneexempel på E-talet.

E-talet och energibesparing

E-talet är ett teoretiskt energieffektivitetstal viktat med energiformsfaktorer, och det beaktar till exempel inte varierande väderförhållanden från år till år eller användarnas vanor. E-talet och uppgifterna i energicertifikatet är ändå förhållandevis bra verktyg för att uppskatta storleksordningen på byggnadens faktiska energiförbrukning, särskilt på lång sikt. I artikeln Energibesparing går vi i detalj igenom hur energieffektivitetsklassen påverkar energiförbrukningen och energikostnaderna, men nedan har vi samlat några exempel på hur den energieffektivitetsklass som bestäms av E-talet påverkar energikostnaderna.

Energieffektivitetsklassens inverkan på energikostnaderna i ett egnahemshus

Nedan visas en uppskattning av energiförbrukningen i ett egnahemshus med direkt eluppvärmning. Under den granskade perioden är energikostnaderna för ett egnahemshus i den bästa energieffektivitetsklassen A cirka 100 000 euro lägre än för ett hus i den sämsta energieffektivitetsklassen G.

Energieffektivitetsklassens inverkan på energikostnaderna i ett egnahemshus

Energieffektivitetsklassens inverkan på energikostnaderna i ett flervåningshus

Det uppstår betydande skillnader i energikostnaderna för flervåningshus i olika energieffektivitetsklasser under den granskade perioden. Energikostnaderna för ett fjärrvärmeuppvärmt flervåningshus i energieffektivitetsklass A är nästan 1,4 miljoner euro lägre jämfört med ett motsvarande flervåningshus i energieffektivitetsklass G. I granskningen ingick ett flervåningshus på 2000 m2.

Energieffektivitetsklassens inverkan på energikostnaderna i ett flervåningshus