E-tal

Räkneexemplen för E-talet (E-luku) försöker på ett förenklat sätt visa hur en byggnads E-tal bestäms och vad som beaktas i beräkningen. Tabellen över energieffektivitetsklasser visar i sin tur vilken energieffektivitetsklass en byggnad hör till utifrån sitt E-tal. I verkligheten är beräkningen av E-talet en relativt komplicerad räkneoperation, och därför använder de som upprättar energicertifikat (energiatodistus) allmänt simulerings- och beräkningsprogram för den. I våra egna uppdrag använder vi bland annat beräkningsprogrammet EcoMender.

I de här räkneexemplen presenteras de faktorer som påverkar hur en byggnads E-tal och energieffektivitetsklass bestäms, och som därmed utgör ett av energicertifikatets huvudsakliga innehåll. En bra energiklass nås med olika E-tal i olika byggnadstyper; till exempel når flervåningshus den bästa energieffektivitetsklassen, A, med ett E-tal på 75 eller lägre. För kontorsbyggnader är motsvarande gränsvärde för E-talet 80 och för sjukhus 150. Längre ner i artikeln hittar du räkneexemplen för E-talet samt energiklasstabellerna.

E-talet är tillsammans med energieffektivitetsklassen en av de två viktigaste uppgifterna i energicertifikatet, och det anger hur mycket energi, viktad med energiformsfaktorer (energiamuotokertoimet), byggnaden enligt beräkningen förbrukar per år i förhållande till sin yta. Enheten för E-talet är kWhE/(m² år). Vid beräkningen av E-talet fastställs först byggnadens förbrukning av köpt energi per energiform enligt beräkningsreglerna; energiformerna är bland annat el och fjärrvärme. När byggnadens energiförbrukning per energiform har tagits fram delas den med byggnadens uppvärmda nettoyta. Slutligen multipliceras energiförbrukningen med energiformsfaktorerna. Energiformsfaktorerna för de olika energiformerna är:

el 1,2
fjärrvärme 0,5
fjärrkyla 0,28
fossila bränslen 1
förnybara bränslen som används i byggnaden 0,5

Små bostadsbyggnader (byggnadskategori 1 a–c)

För små bostadsbyggnader bestäms energiklassen enligt tabellen över energieffektivitetsklasser nedan. Till små bostadsbyggnader räknas bland annat egnahemshus, frontmannahus (rintamamiestalot) och parhus. Gränsvärdena för energieffektivitetsklasserna för små bostadsbyggnader beror på byggnadens yta. Vid behov kan du läsa mer om detta i artikeln E-tal – räkneexempel.

Räkneexempel 1 för E-talet: Kontorsbyggnader, byggnadskategori 3

Objektet värms med jordvärme, och el är den enda energiform som används. Enligt beräkningsreglerna för E-talet blir elförbrukningen för en lokalbyggnad på 2000 m² 140 000 kWh/år. Energiformsfaktorn för el är 1,2, så E-talet beräknas: (140 000 x 1,2) / 2000 = 84 kWhE/(m2 år).

Enligt energiklasstabellen för kontorslokaler hamnar man med E-talet 84 i energieffektivitetsklass B:

Kontorsbyggnader (byggnadskategori 3)

Kontorsbyggnad
Hälsovårdscentral

Energieffektivitetsklass	E-tal (kWhE/m²·år)
A	E-tal ≤ 80
B	81 ≤ E-tal ≤ 120
C	121 ≤ E-tal ≤ 170
D	171 ≤ E-tal ≤ 200
E	201 ≤ E-tal ≤ 240
F	241 ≤ E-tal ≤ 300
G	301 ≤ E-tal

Räkneexempel 2 för E-talet: Små bostadsbyggnader, byggnadskategori 1 a–c.

Ett egnahemshus på 100 m² förbrukar enligt beräkningen 7000 kWh el och 8000 kWh fjärrvärme per år. E-talet beräknas (7000 x 1,2 + 8000 x 0,5) / 100 = 124 kWhE/(m² år).

Gränsvärdena för energieffektivitetsklasserna för små bostadsbyggnader beror på byggnadens yta. Ett egnahemshus på 100 m2 är i energieffektivitetsklass B när E-talet är över 90 men högst 155. (110 – 0,2 x 100 = 90 och 215 – 0,6 x 100 = 155.) Med E-talet 124 hamnar vi alltså i energiklass B.

Små bostadsbyggnader (byggnadskategori 1 a–c)

Hus med en bostad
Hus med två bostäder
Byggnad som ingår i ett kedjehus (ketjutalo) och annat fristående småhus

50 m² ≤ A_netto ≤ 150 m², A_netto är byggnadens uppvärmda nettoyta

Energieffektivitetsklass	E-tal (kWhE/m²·år)
A	E-tal ≤ 110 – 0,2 × A_netto
B	110 – 0,2 × A_netto < E-tal ≤ 215 – 0,6 × A_netto
C	215 – 0,6 × A_netto < E-tal ≤ 252 – 0,6 × A_netto
D	252 – 0,6 × A_netto < E-tal ≤ 332 – 0,6 × A_netto
E	332 – 0,6 × A_netto < E-tal ≤ 462 – 0,6 × A_netto
F	462 – 0,6 × A_netto < E-tal ≤ 532 – 0,6 × A_netto
G	532 – 0,6 × A_netto < E-tal

Räkneexempel 3 för E-talet: Flervåningshus, byggnadskategori 2

Ett flervåningshus där uppvärmningen sköts med fjärrvärme och bostäderna kyls sommartid med fjärrkyla. För ett flervåningshus på 1000 m² ger energiberäkningen en fjärrvärmeförbrukning på 45 000 kWh/år, en elförbrukning på 44 000 kWh/år och en fjärrkyleförbrukning på 5000 kWh/år. E-talet beräknas: (45 000 x 0,5 + 44 000 x 1,2 + 5000 x 0,28) / 1000 = 76,7, vilket avrundas till E-talet 77.

Med E-talet 77 är flervåningshuset i energieffektivitetsklass B:

Flervåningshus (byggnadskategori 2)

Bostadsflervåningshus med bostadsvåningar i minst tre våningar

Energieffektivitetsklass	E-tal (kWhE/m²·år)
A	E-tal ≤ 75
B	76 ≤ E-tal ≤ 100
C	101 ≤ E-tal ≤ 130
D	131 ≤ E-tal ≤ 160
E	161 ≤ E-tal ≤ 190
F	191 ≤ E-tal ≤ 240
G	241 ≤ E-tal

Energicertifikat

Energicertifikatet är ett dokument som bland annat visar byggnadens energieffektivitetsklass, E-tal och de ingångsvärden som använts för att beräkna det. Uppgifter som används vid beräkningen av E-talet och som förs in i energicertifikatet är bland annat

U-värden för väggar, bottenbjälklag och vindsbjälklag (U-värdet beskriver värmegenomgången)
Verkningsgraden för ventilationssystemets värmeåtervinning (hur effektivt ventilationssystemet kan överföra värmen i frånluften till tilluften)
Lufttäthetstalet q50 (hur täta konstruktionerna är) osv.

Tabell över energieffektivitetsklasser

Energiklasstabellen, eller tabellen över energieffektivitetsklasser, är olika för olika byggnadstyper. I tabellen fastställs gränsvärdena för de olika energiklasserna, som avgör vilken energieffektivitetsklass en byggnad hör till. Energieffektivitetsklasserna är A–G, där A är den mest energieffektiva och G den minst energieffektiva klassificeringen. Byggnadstyperna delas in i 10 olika kategorier:

Små bostadsbyggnader (byggnadskategori 1 a–c)
Radhus och flervåningshus i två våningar (byggnadskategori 1d)
Flervåningshus (byggnadskategori 2)
Kontorsbyggnader (byggnadskategori 3)
Affärsbyggnader (byggnadskategori 4)
Byggnader för inkvartering (byggnadskategori 5)
Undervisningsbyggnader och daghem (byggnadskategori 6)
Idrottshallar, med undantag av simhallar och ishallar (byggnadskategori 7)
Sjukhus (byggnadskategori 8)
Övriga byggnader (byggnadskategori 9)