Hur beräknas husets energiklass? Energicertifikatets beräkning på klarspråk

Varför fick vårt hus ett E i energicertifikatet (energiatodistus), fast uppvärmningsräkningarna är små? Frågan är bekant för ägare av egnahemshus och för styrelser i husbolag (taloyhtiö). Svaret är enkelt: energiklassen bedömer byggnaden vid standardiserad användning, inte ert hushålls räkningar. Varje hus beräknas med samma antaganden – bebott dygnet runt, med 21 graders inomhustemperatur, en standardmängd varmt bruksvatten och vädret i Helsingfors-Vanda, oavsett var huset ligger. Er faktiska förbrukning anges separat i samma certifikat, och den officiella certifikatblanketten konstaterar att den inte kan jämföras med den beräknade förbrukningen. I den här artikeln berättar vi på klarspråk hur beräkningen för energicertifikatet går till och vilka faktorer som avgör bokstaven – utan formler och klasstabeller.

Vad berättar energiklassens bokstav egentligen?

Energiklassen berättar om byggnaden, inte om dem som bor i den. Bokstaven bestäms utifrån E-talet (E-luku), och miljöministeriet (ympäristöministeriö) beskriver E-talet på klarspråk så här: ”E-talet är ett beräknat jämförelsetal för energieffektivitet, med vars hjälp byggnader kan jämföras utifrån deras standardiserade användning.” (i vår översättning) Nyckelordet är jämförelsetal. Husets energiklassning finns till för att två hus ska kunna jämföras med varandra, oavsett om det i det ena bor en familj på fem och i det andra en enda person.

På skalan A–G är A den mest energieffektiva och G den svagaste klassen, och gränserna för bokstäverna varierar efter byggnadstyp. Gränserna hittar du i artiklarna byggnaders energiklasser och bostäders energiklasser. Vid sidan av skalan har man också föreskrivit en beteckning för utsläppsfria byggnader, A0: förordningen trädde i kraft 22.5.2026, men den praktiska användningen av beteckningen väntar på genomförandebestämmelserna till EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och på ändringar i energicertifikatregistret.

Varför bygger beräkningen av energicertifikatet inte på dina uppvärmningsräkningar?

I beräkningen för energicertifikatet ”befolkas” alla hus av samma typ på samma sätt. Vid standardiserad användning

används huset dygnet runt varje dag, så också ventilationen räknas vara i gång hela tiden
hålls inomhustemperaturen vid 21 grader
avger belysning, hushållsapparater och människor samma standardmängd värme per kvadratmeter, och belysningen och apparaterna förbrukar en standardmängd el
är uppvärmningsbehovet för varmt bruksvatten 35 kWh per uppvärmd kvadratmeter och år, i ett småhus dock högst 4 200 kWh per bostad
är vädret det i Helsingfors-Vanda, oavsett om huset ligger i Hangö eller i Sodankylä.

I till exempel ett egnahemshus på 140 kvadratmeter uppgår den standardiserade elen för belysning och apparater enligt vår egen exempelkalkyl till cirka 2 900 kWh per år – oberoende av hur mycket el familjen faktiskt använder.

Om det bor två personer i huset, sovrummen hålls svala och det går åt lite varmvatten, blir den faktiska förbrukningen lätt lägre än den beräknade. Det omvända är också möjligt. Därför antecknas i certifikatet separat den faktiska köpta energin för det senaste hela kalenderåret före certifikatet som sådan, utan korrigering för det årets väder. Enligt den officiella certifikatblanketten beräknas E-talet med standardiserad användning för att byggnaderna ska kunna jämföras med varandra, och den faktiska förbrukningen kan inte jämföras med den beräknade. Det statsägda expertbolaget Motiva säger samma sak kort: i certifikatet anges den faktiska förbrukningen, men energiklassen och E-talet bygger på den beräknade förbrukningen.

Vilka faktorer avgör husets energiklass?

När användningen är standardiserad avgörs bokstaven av byggnadens egna egenskaper:

Uppvärmningssätt och energiform: hur mycket energi som måste köpas och i vilken form – som el, fjärrvärme, olja eller ved.
Isolering: värmeisoleringen i väggar, vindsbjälklag och bottenbjälklag.
Fönster och ytterdörrar: hur väl de isolerar värme.
Ventilation och värmeåtervinning: om ventilationen är maskinell och om den återvinner värmen ur frånluften.
Täthet: hur mycket luft som läcker genom konstruktionerna. Ett uppmätt resultat kan ersätta beräkningens standardvärde.
Yta: E-talet beräknas per uppvärmd kvadratmeter, och småhusens klassgränser beror på storleken. I ett större småhus kräver samma bokstav i regel ett lägre E-tal.

Att energiformen väger så tungt förklaras av faktorerna. Den beräknade köpta energin multipliceras med energiformsfaktorn innan allt summeras och divideras med den uppvärmda ytan. De gällande faktorerna är:

Energiform	Faktor
El	1,20
Fossila bränslen, t.ex. olja	1,00
Fjärrvärme	0,50
Förnybara bränslen som används i byggnaden, t.ex. ved	0,50
Fjärrkyla	0,28

Om bakgrunden till faktorerna berättar vi i artikeln utsläppskoefficienter för energiformer. En ny förordning om faktorerna är under beredning, men den har inte trätt i kraft, så certifikaten beräknas med värdena ovan.

I E-talet ingår uppvärmning av utrymmen och varmt bruksvatten, ventilation, kylning samt el för belysning och hushållsapparater, men inte förbrukning utanför byggnaden, som motorvärmaruttag, snösmältning och utebelysning. Solpanelernas produktion sänker E-talet bara till den del den täcker den standardiserade förbrukningen, och el som matas ut till nätet påverkar det inte alls.

Lagen på klarspråk: skyldigheten att ha ett energicertifikat följer av lagen om energicertifikat för byggnader (laki rakennuksen energiatodistuksesta, 50/2013), och reglerna för beräkningen finns i miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader (ympäristöministeriön asetus rakennuksen energiatodistuksesta, 1048/2017). Förordningen föreskriver att också en befintlig byggnads E-tal beräknas med standardiserad användning, varifrån utgångsuppgifterna hämtas och vilken klass varje E-tal leder till. Värdena för den standardiserade användningen och energiformsfaktorerna kommer från två andra förordningar, som räknas upp bland artikelns källor. De gällande texterna finns i Finlex (på finska): lag 50/2013 och förordning 1048/2017.

Vart går husets energi vanligen?

Vid sidan av beräkningen lönar det sig att veta vart energin går i verkliga livet. Enligt Motiva står i ett småhus

uppvärmningen av rummen typiskt för 40–60 % av energin
uppvärmningen av bruksvattnet för 10–25 %
förvärmningen av tilluften för 5–15 %
hushålls- och fastighetselen för 20–30 %.

För flervåningshus redovisar Motiva hur värmeenergin fördelas: enligt dess material från 2017 står uppvärmningen av utrymmena inklusive ventilationen i ett äldre flervåningshus för 70–80 % av värmen och uppvärmningen av bruksvattnet för 20–30 %. El ingår inte i dessa siffror. På hela landets nivå gick enligt Statistikcentralen (Tilastokeskus) år 2024 cirka 65 % av boendets energi till uppvärmning av bostadsutrymmen, 16 % till uppvärmning av bruksvatten, 14 % till hushållsapparater och 5 % till uppvärmning av bastur. Siffrorna gäller allt boende, och procentandelarna är vår egen beräkning.

Det här är fördelningar från det verkliga livet, inte resultat av energicertifikatets standardiserade beräkning. De visar vart den egna räkningen typiskt går, och därför kan de avvika från siffrorna i certifikatet.

Vilket E-tal ger vilken bokstav?

Ta som exempel ett egnahemshus med 140 kvadratmeter uppvärmd yta och ett E-tal på 200. I ett småhus av den här storleken omfattar klass D E-talen 169–248, så huset hör till klass D. När klassen bestäms avrundas E-talet alltid uppåt till ett heltal, så till exempel 248,3 skulle redan ge klass E. Gränserna är vår egen exempelkalkyl utifrån förordningens klassgränser.

Samma bokstav kan ändå betyda mycket olika mängder köpt energi. Enligt vår egen exempelkalkyl köper ett lika stort hus med E-talet 200 cirka 23 000 kWh el per år, om det helt drivs med el. I ett fjärrvärmehus kan samma E-tal betyda så mycket som cirka 49 000 kWh fjärrvärme per år (egen kalkyl, övre gräns), när husets standardiserade el för belysning och apparater först har beaktats. Skillnaden uppstår genom faktorerna: en kilowattimme fjärrvärme väger i E-talet mindre än hälften av en kilowattimme el. Siffran är en övre gräns, eftersom kalkylen inte beaktar elen för fläktar och pumpar.

Gränserna för hus av andra storlekar och de fullständiga klasstabellerna hittar du i artiklarna E-talets gränsvärden och E-talstabell och räkneexempel på E-talet.

Varför överraskar ett gammalt hus?

Bokstaven för ett gammalt hus överraskar ofta av två skäl. Det första är energiformen: faktorn för el är 1,20, för olja 1,00 och för fjärrvärme 0,50. I ett eluppvärmt hus väger alltså varje köpt kilowattimme mest i beräkningen, även om elräkningen känns rimlig.

Det andra skälet är uppgifter som saknas. Upprättaren använder i första hand utredda värden, som ritningar, planer, produktuppgifter och uppgifter som kontrollerats på plats. Om sådana saknas används förordningens standardvärden enligt det år då bygglov söktes. Om ansökningsåret inte är känt uppskattas det genom att man drar av två år från färdigställandeåret. Skillnaderna är stora: om bygglov har sökts före 1976 antas ytterväggens U-värde vara 0,81, medan antagandet från och med 2010 är 0,17 (ju lägre värde, desto bättre isolerar väggen). Om bygglov har sökts före oktober 2003 antas värmeåtervinningens verkningsgrad vara 0 % och luftläckagetalet n50 = 6,0 gånger i timmen (ju högre tal, desto mer luft läcker huset). Utredda uppgifter går före standardvärdena, så det lönar sig att leta fram gamla ritningar samt dokument om renoveringar och apparater innan certifikatet upprättas. Läs mer i artiklarna energicertifikat av hög kvalitet, så får du ett bra E-tal och energicertifikat för frontmannahus.

Jämför också bara certifikat som beräknats enligt samma regler: det nedsänkta årtalet efter bokstaven, till exempel 2018 eller 2013, visar enligt vilka bestämmelser klassen har beräknats, och klasser som beräknats enligt olika regler kan inte jämföras med varandra.

Hur kan man förbättra energiklassen?

E-talet sjunker när den beräknade köpta energin minskar. Enligt Motiva är möjliga åtgärder till exempel värmepumpar, en värmelagrande eldstad och tilläggsisolering av konstruktionerna. Bokstaven byts ändå inte alltid: i Motivas exempel sänkte tre luftvärmepumpar som installerats i ett eluppvärmt hus på 150 kvadratmeter E-talet från 199 till 166, men klassen förblev D.

Alla besparingar syns inte i E-talet. Att förlägga uppvärmningen till timmar med billig börsel sänker räkningen men inte E-talet. Tätning syns å sin sida i E-talet bara om förbättringen verifieras med en täthetsmätning. Vardagliga sätt att spara har vi samlat i artikeln energibesparing.

Om priser och lönsamhet för renoveringar berättar vi i artiklarna energirenovering, energirenovering av ett eluppvärmt hus och husbolagets energirenovering. Ett tips till husbolag: energiunderstödet 2026–2027 från Varke (Centralen för statligt stött bostadsbyggande) jämför E-talet efter reparationerna med E-talet vid byggnadens byggtidpunkt.

Kontrollera energiklassen för ditt eget hus

Energiklassen ska som huvudregel anges i offentliga försäljnings- och hyresannonser, så det lönar sig att känna till bokstaven innan huset eller bostaden kommer ut på marknaden. Kontrollera din byggnads certifikat med vårt verktyg Energicertifikatsök: certifikaten för hus med fler än två bostäder, som flervåningshus och radhus, finns i den offentliga registersökningen. Certifikat för egnahemshus och parhus visas av dataskyddsskäl inte i den offentliga sökningen, men du kan mata in uppgifterna från ditt eget certifikat i verktygets avsnitt ”Lägg till ditt eget energicertifikat” och jämföra ditt hus med motsvarande byggnader. Mer om registret berättar vi i artikeln energicertifikatregistret.

Om certifikatet saknas eller har gått ut upprättar vi ett nytt – se energicertifikat för egnahemshus eller vår energicertifikattjänst. Lämna en offertförfrågan, så berättar vi pris och tidtabell.

Källor: