Husbolagets energirenovering – styrelsens guide till skeden, beslut och finansiering

När grannhuset berättar att det har sänkt sin värmeräkning rejält frågar sig många styrelsemedlemmar i husbolag: borde vi också? Den här guiden till husbolagets energirenovering är skriven för styrelsemedlemmar som inte är ingenjörer. Vi går igenom projektets skeden, besluten och majoriteterna, kostnaderna och besparingarna i verkliga husbolag samt var energicertifikatet och E-talsberäkningarna (E-talet är byggnadens beräknade energiförbrukning, som energiklassen bestäms utifrån) kommer in i bilden. Två saker är bra att veta redan från början: om en energirenovering beslutar bolagsstämman i regel med enkel majoritet, inte med kvalificerad majoritet på två tredjedelar. Om man söker understöd för projektet från Varke (Centralen för statligt stött bostadsbyggande; fram till 1.3.2025 ARA) är ordningen låst: först beslut om projektet och finansieringen, sedan E-talsberäkningarna, sedan ansökan och först därefter arbetena. Varkes energiunderstöd 2026–2027 har kunnat sökas sedan 28.9.2026, och ansökningarna behandlas i ankomstordning så länge pengarna räcker.

Lönar sig en energirenovering i vårt husbolag?

Vi börjar med pengarna. Energin är en av husbolagets största utgiftsposter:

Kostnadspost	Andel av husbolagets skötselkostnader	Källa
Uppvärmning	cirka 20–30 %	Motiva
Energi och vatten sammanlagt	typiskt 30–40 %	Helsingfors stad
Fastighetsel	i genomsnitt cirka 4 %	Motiva

Enligt Motiva går mest värme förlorad i ett flervåningshus via ventilationen, om frånluftens värme inte återvinns, samt via fönstren och ytterväggarna. I ett radhus går nästan lika mycket värme förlorad genom vindsbjälklaget som genom fönstren. Enligt Helsingfors stad kan det med en stor energirenovering vara möjligt att till och med halvera uppvärmningskostnaderna, och i ett flervåningshus kan uppvärmningskostnaderna i bästa fall minska med upp till 60 procent. Återbetalningstiden för en stor energirenovering i ett husbolag är enligt staden i dagsläget typiskt 10–15 år.

Den bästa tidpunkten är när någon reparation ändå står för dörren: planeringen, ställningarna och grävarbetena görs en gång. Titta särskilt på följande i husbolagets långtidsplan (PTS):

Värmedistributionscentralen. Dess tekniska livslängd är enligt Motiva 20–25 år, och när den förnyas är det enligt Helsingfors stad ett bra tillfälle att överväga en värmepumpslösning.
Ventilationen. När ventilationsaggregaten förnyas kan man lägga till värmeåtervinning.
Fönstren. Från och med 1.10.2026 hör de till bolagets underhållsansvar, om inte annat bestäms i bolagsordningen.
Fasaden och yttertaket. Tilläggsisolering görs förmånligast i samma veva.
Rörrenoveringen. När man söker tillstånd för en rörrenovering installeras numera lägenhetsvisa vattenmätare, och vattnet faktureras enligt uppmätt förbrukning.

Om målet är jordvärme lönar det sig enligt Helsingfors stad att göra gårdsrenoveringen först efter jordvärmearbetena. Varkes understöd beviljas å sin sida bara under åren 2026–2027.

Några förmånliga åtgärder kan styrelsen beställa själv, så länge de ryms inom den godkända budgeten. Enligt Motiva räcker 17–18 °C i trapphus och varma förråd, och en grad lägre inomhustemperatur innebär 5 % mindre uppvärmningsenergi (Helsingfors stad rekommenderar 17 °C i trapphusen). I Helsingfors stads energikontroller var till exempel trapphusen i alla fyra granskade husbolag varmare än 20 grader. Luftläckage i fönster och dörrar i de allmänna utrymmena kan enligt staden slösa bort upp till 10 % av hela bolagets värme. Med en grundinjustering av värmenätet (radiatorerna och värmenätet justeras så att värmen fördelas jämnt till alla bostäder) kan man enligt Motivas uppskattning spara upp till 10–15 % av energiförbrukningen, men resultatet beror mycket på utgångsläget. Tidpunkten är avgörande: injusteringen görs i samband med en fönsterrenovering och efter en ventilationssanering, inte före dem, och själva injusteringen under uppvärmningssäsongen, när dygnsmedeltemperaturen är −5 °C eller kallare. Fler metoder finns i artikeln energibesparing, och om renoveringsordningen och priserna för egnahemshus berättar vi i artikeln energirenovering.

Var ska man börja: utgångsdata, energicertifikat och energikartläggning

Styrelsen har redan två viktiga dokument i sina händer. Det första är utredningen om underhållsbehovet, i praktiken en utredning som bygger på långtidsplanen: styrelsen ska för den ordinarie bolagsstämman lägga fram en skriftlig utredning om underhållsbehovet under de följande fem åren, och uppgifterna lämnas också in till Lantmäteriverkets (Maanmittauslaitos) bostadsdatasystem. Det andra är byggnadens energicertifikat. Certifikaten för byggnader med fler än två bostäder syns i det offentliga energicertifikatregistret, och bolagets certifikat kan också kontrolleras med vårt verktyg för energicertifikatsökning. Om husbolagets certifikat berättar vi närmare i artiklarna energicertifikat för flervåningshus och energicertifikat för radhus.

Skillnaderna mellan utredningarna i korthet:

Utredning	Vad den berättar
Energibesiktning (energiakatselmus)	Analyserar förbrukningen av värme, fastighetsel och vatten, bedömer teknikens skick och inomhusförhållandena samt föreslår åtgärder med besparingar och återbetalningstider.
Energikontroll (energiatarkastus)	En lättare VVS-teknisk utredning – ett bra första steg om behovet ännu är oklart.
Konditionsbedömning (kuntoarvio)	Berättar om byggnadens och teknikens reparationsbehov. Motiva rekommenderar att den uppdateras med 5–7 års mellanrum.

Helsingfors stad talar om energikartläggning: enligt staden kostar den i regel några tusen euro och kan till exempel innehålla en jämförelse av uppvärmningssätt och en granskning av E-talet. Ju mer omfattande renoveringen är, desto större nytta har man av kartläggningen. Samla i förväg ihop följande åt planeraren: energi- och vattenförbrukningen för tre år, temperaturerna i bostäderna och de allmänna utrymmena under uppvärmningssäsongen, PTS, en beskrivning av uppvärmnings- och ventilationssystemet och deras skick, uppgifter om elsystemet, vindsbjälklagets eller yttertakets skick samt de kartläggningar av skadliga ämnen som har gjorts.

Avgiftsfri och opartisk rådgivning finns att få från många håll. Experterna vid Helsingfors stads energirådgivning för husbolag kan delta i styrelsemöten och bolagsstämmor och hjälper till att jämföra anbud. Ilmastoinfo vid HRM (Helsingforsregionens miljötjänster, på finska HSY) ger råd till husbolag i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, Neuvoo.fi till husbolag i Birkaland och Egentliga Tavastland och Valonia i Egentliga Finland. På andra håll hittar ni rådgivaren i ert eget landskap i Energimyndighetens regionförteckning. Rådgivarna ger råd, men husbolaget beställer, genomför och betalar kartläggningarna och renoveringarna själv. Om alternativen för uppvärmning och system berättar vi i artikeln energiplanering.

Projektets skeden från idé till färdig renovering

Sammanställt utifrån anvisningarna från Helsingfors stad, Motiva och Varke framskrider husbolagets energirenovering så här:

Skede	Vem	Vad som tas fram	Energicertifikat och E-talsberäkningar	Koppling till Varke
1. Start och behovsutredning	Styrelsen och disponenten	Genomgång av PTS och förbrukningen; rådgivning, anbud eller konsult	Det nuvarande certifikatet tas fram	Preliminär bedömning av understödet
2. Fullmakt för utredning	Bolagsstämman	Fullmakter och budget för kartläggning eller projektplanering	–	Planeringskostnaderna är understödsberättigade
3. Energikartläggning och projektplanering	Styrelsen och planeraren	Alternativ och kostnadsberäkningar; informationsmöten för delägare och boende som god praxis	E-talsgranskning av utgångsnivån och målet	Man säkerställer att E-talsvillkoret uppfylls
4. Utredning av tillståndsbehovet	Styrelsen och planeraren, byggnadstillsynen	Uppgift om tillståndsbehovet, vid behov bygglov	Energiutredning, om byggnadstillsynen kräver det	Utreds enligt Varkes anvisning före beslutet
5. Beslut om projektet och finansieringen	Bolagsstämman	Protokoll som också omfattar finansieringen	–	Obligatorisk bilaga till ansökan
6. Understödsansökan	Disponenten	Ansökan med alla bilagor	E-talsberäkningar för utgångsnivån och målet	Innan arbetena inleds
7. Konkurrensutsättning och avtal	Styrelsen	3–5 anbud specificerade per åtgärd, entreprenadavtal, övervakare	–	Affärslokalernas andel separat
8. Genomförande	Entreprenören och övervakaren	Bolagets meddelanden till delägare och boende i tillräckligt god tid; grundinjustering i samband med fönsterarbetena och efter ventilationsarbetena	–	Varke kan kräva inspektioner
9. Mottagning och uppföljning	Styrelsen och övervakaren	Mottagning, introduktion i driften, uppföljning av förbrukningen	E-talsberäkning efter reparationerna och nytt energicertifikat	Utbetalningsansökan

Tillståndsfrågorna på klarspråk: enligt bygglagen (på finska rakentamislaki) kräver en energibrunn för jordvärme alltid bygglov, och detsamma gäller en reparation där en ändring av klimatskalet (ytterväggar, tak, bottenbjälklag, fönster och dörrar) eller de tekniska systemen kan påverka byggnadens energieffektivitet avsevärt. Byggnadstillsynen kan dessutom med hänsyn till projektets art och omfattning kräva en energiutredning till tillståndsansökan. Fråga alltså byggnadstillsynen i er kommun om tillståndsbehovet redan i planeringsskedet. Den gällande lagen finns på Finlex.

Hur länge tar det här? Enligt Helsingfors stad kan en större energirenovering ta ett par år, och i stadens exempelobjekt tog vägen från idé till färdig renovering cirka 1–4 år. Enligt projektplaneringsguiden från Kiinteistöliitto Pirkanmaa (fastighetsförbundet i Birkaland) tar projektplaneringen av ett mer omfattande projekt typiskt cirka 4–6 månader (praxis, inte ett krav), och enligt Motiva kan det i ett värmepumpsprojekt gå till och med flera månader från anbudsförfrågningarna till driftsättningen.

Vem beslutar – styrelsen eller bolagsstämman, och med vilken majoritet?

Lagen om bostadsaktiebolag (på finska asunto-osakeyhtiölaki) på klarspråk: styrelsen sköter bolagets förvaltning och fastighetens underhåll, men vittgående frågor och frågor som väsentligt påverkar vederlaget hör till bolagsstämman. Om underhåll beslutar man med enkel majoritet, och detsamma gäller en förbättring som bekostas med vederlag från alla delägare, såsom en energirenovering, när de förutsättningar som räknas upp i lagen är uppfyllda. En kvalificerad majoritet på två tredjedelar behövs först till exempel när bolagsordningen ändras. De senaste ändringarna trädde i kraft 1.10.2026, och den gällande lagen finns på Finlex.

Beslut	Vem beslutar	Med vilken majoritet
Små åtgärder inom ramen för den godkända budgeten	Styrelsen	Styrelsens beslut
Omfattande underhåll eller underhåll som väsentligt påverkar boendet eller boendekostnaderna	Bolagsstämman	Över hälften av de avgivna rösterna
Energieffektivitetsförbättring som bekostas med vederlag från alla delägare	Bolagsstämman	Över hälften av de avgivna rösterna, när betalningsbördan inte blir oskäligt betungande och någon av de grunder som räknas upp i lagen uppfylls – till exempel att huset höjs till en tidsenlig nivå eller att den miljömässiga hållbarheten i användningen av huset, till exempel energieffektiviteten, förbättras avsevärt på ett sätt som motsvarar nybyggnad
Förbättring som överskrider den sedvanliga nivån vid tidpunkten	Bolagsstämman	Över hälften av de avgivna rösterna, men betydande kostnader betalas bara av de delägare som har samtyckt till förbättringen
Ändring av bolagsordningen, till exempel en ny vederlagsgrund	Bolagsstämman	Minst 2/3 av de avgivna rösterna och av de aktier som är företrädda på stämman samt samtycke av var och en vars betalningsskyldighet ökar (undantag: en övergång till avgift enligt uppmätt vattenförbrukning beslutas med enkel majoritet utan samtycken)

Enligt lagens förarbeten bedöms oskäligheten från fall till fall, och avgörande kan främst vara hur mycket månadsvederlaget stiger, så betalningstiden spelar roll. Också tidsenligheten och förbättringen av den miljömässiga hållbarheten bedöms från fall till fall, så låt en jurist granska beslutsförslaget. Jordvärme som ersätter eller kompletterar bolagets fjärr- eller centralvärme är enligt förarbetena i princip förenlig med delägarnas likabehandling, om genomförandet är sedvanligt. Att ersätta lägenhetsvis eluppvärmning med centralvärme som finansieras med vederlag kan däremot i praktiken kräva samtycke av alla delägare (se energirenovering av ett eluppvärmt hus). Beslutsförslagen ska hållas tillgängliga för delägarna minst två veckor före stämman. Om bolaget har minst fem lägenheter med olika ägare har också de boende yttranderätt på bolagsstämman, när reparationen väsentligt påverkar användningen av deras lägenhet eller de gemensamma utrymmena. Klandertiden för beslutet är tre månader.

Vad kostar en energirenovering och vad sparar den – exempel från husbolag

Någon allmän prislista finns inte, eftersom varje hus är olika. Därför har vi samlat genomförda exempel från Helsingfors stads webbplats om energirenoveringar och från Motivas exempel på grundinjustering:

Objekt	Huset färdigställt	Åtgärd	Investering	Besparing	Återbetalning	Renovering
As Oy Sulkapolku 6, Helsingfors, 144 bost.	1973	Frånluftsvärmepump	uppges inte	ca 30 000 €/år	knappt 6 år (beräknat 7 år)	2018
Katajaharjuntie 15, Helsingfors, 24 bost.	1969	Frånluftsvärmepump, jordvärme och solel i stället för fjärrvärme	uppges inte	uppvärmningskostnader −65 % (utgångsläge ca 30 000 €/år)	15 år (preliminär kalkyl)	2021
As Oy Sirkkalanmäki 52, Helsingfors, radhus, 44 bost.	–	Från naturgas till luft-vattenvärmepumpar	uppges inte	35 000 € det första året	ca 5 år	inleddes 2022
As Oy Vihreä Kulta, Helsingfors	1966	Jordvärme i samband med rörsanering	240 000 €	19 000 €/år	10 år (bolagets kalkyl)	2022
As Oy Pajamäentie 2, Helsingfors, 30 bost.	1959	Grundinjustering av värmenätet och apparater	28 000 € (injusteringsarbetet 12 000 €)	16 MWh/år, dvs. 5 %	uppges inte	2013
As Oy Saarenvainionkatu 17, Tammerfors, 33 bost.	1971	Grundinjustering av värmenätet	10 081 €	ca 39 MWh/år, dvs. över 10 %	uppges inte	2010

Siffrorna har till största delen uppgetts av styrelseordförandena och gäller sin tids priser, och de är inte typiska eller garanterade resultat. En del av objekten fick på sin tid energiunderstöd från ARA, vars villkor inte beskriver understödet för 2026–2027: till exempel är en övergång från fjärrvärme till jordvärme inte en understödsberättigad ändring av uppvärmningssättet i det nya understödet.

Så här läser ni återbetalningstiden:

Skilj underhållet från energiinvesteringen. På Lokkisaarentie i Nordsjö uppskattades återbetalningstiden för hela renoveringen till cirka 15 år, men när åtgärder som hörde till det normala underhållet, såsom förnyelsen av ventilationsaggregaten, räknades bort uppskattades återbetalningen till 7–11 år beroende på huset.
Räkna med flera energipriser. Jordvärme tar i regel bort fjärrvärmeräkningen men ökar elräkningen, så lönsamheten beror på priset på båda.
En luft-vattenvärmepump behöver vintertid en annan värmekälla vid sidan om sig, till exempel fjärrvärme. Mer om tekniken finns i artikeln luft-vattenvärmepump. Också en hybrid av jordvärme och fjärrvärme kan vara förnuftig, om det inte ryms så många energibrunnar på tomten att man helt kunde avstå från fjärrvärmen.
Kontrollera uppsägningstiden i fjärrvärmeavtalet. I As Oy Vihreä Kulta var den fem månader.

Någon allmän siffra i stil med “jordvärme sparar X procent” ger vi inte, eftersom besparingen alltid beror på huset och energipriserna.

Hur passar Varkes understöd in i projektet?

Understödets villkor, eurobelopp och E-talskrav har vi samlat i en egen artikel. Här berättar vi vad understödet ändrar i styrelsens arbete.

Ordningen är låst. Först ett lagakraftvunnet beslut om projektet och finansieringen, sedan E-talsberäkningarna, sedan ansökan med bilagor och först därefter arbetena. För ansökningarna 2026 finns en flexibel övergångsregel: kostnaderna för redan inledda arbeten kan beaktas om anbuden har godkänts eller entreprenadavtalet undertecknats och arbetena inletts tidigast 1.6.2026 och ansökan med bilagor har kommit in till Varke senast 31.12.2026 – med villkor, så kontrollera er egen situation med Varke. Från och med 1.1.2027 får arbetena inte inledas före ansökan.
Fråga om laga kraft. Klandertiden för bolagsstämmans beslut är tre månader. Ansökningsanvisningen säger inte om det räcker med ett protokollfört beslut för ansökan eller om klandertiden först måste löpa ut. Fråga Varke om detta och bygg in marginal i tidtabellen.
Bilagorna först. Ansökningarna behandlas i ankomstordning, men behandlingen börjar först när alla bilagor har lämnats in. Det lönar sig att i förväg samla ihop handelsregisterutdraget, bolagsordningen, protokollet, E-talsberäkningarna och den åtgärdsvis specificerade kostnadsberäkningen.
Utgångsnivån är E-talet vid byggtidpunkten, inte nuläget. Av detta följer enligt vår egen slutsats att förbättringar som redan gjorts tidigare kan hjälpa till att nå målet – säkerställ detta med Varke.
Understödet betalas ut i efterhand, i en post när projektet är slutfört, så entreprenaden måste först finansieras på egen hand. Understödet kan betalas ut under beviljandeåret och de två följande kalenderåren, och utbetalningsansökan ska ha kommit in till Varke senast 31.10 under det sista utbetalningsåret. Vår egen exempelberäkning: för ett understödsbeslut som fattas 2026 är sista dagen 31.10.2028.
Fjärrvärmehus och värmepumpar. En ändring av uppvärmningssättet är understödsberättigad endast när man avstår från olje- eller gasuppvärmning. I ett fjärrvärmehus är en värmepump som huvuduppvärmning alltså inte en understödsberättigad ändring av uppvärmningssättet. I ansökningsanvisningens tabell finns frånluftsvärmepumpen (PILP) på raden för värmeåtervinning i ventilationen. Om frånluftsvärmepumpen är dimensionerad som husets huvuduppvärmning eller om det är fråga om en hybrid, fråga Varke hur den behandlas före beslutet.
Specificerade anbud. Kostnaderna för energiåtgärderna ska skiljas från övriga renoveringskostnader och affärslokalernas andel från bostädernas, så be om anbud åtgärd för åtgärd.
Fullmakt i tid. Om disponenten inte har namnteckningsrätt behöver hen Suomi.fi-fullmakten “Asuinrakennusten korjausavustusten hakeminen” (ansökan om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader). Den kan ges redan nu.
Också planeringen är understödsberättigad. Planering, E-talsberäkningar och energicertifikat hör till de understödsberättigade kostnaderna, planeringskostnaderna från och med 20.4.2026.

Det lönar sig att ha realistiska förväntningar. Enligt miljöministeriets promemoria fick bostäder i flervåningshus under den förra omgången åren 2020–2023 i genomsnitt 2 900 euro i understöd och radhusbostäder 3 400 euro, vilket var cirka 20 % av projektens budget. Enligt ministeriets bedömning förutsätter det oftast en kombination av flera åtgärder för att nå kravnivån. Siffrorna är historiska, inte ett löfte. Storleksklassen kan ni uppskatta med vår Varke-understödskalkylator – resultatet är en uppskattning, inte ett understödsbeslut. Varkes rådgivning betjänar husbolag på adressen energia-avustukset.varke@gov.fi och på numret 029 525 0558 (kontrollera telefontiderna på Varkes webbplats).

Finansiering: lån, vederlag och delägarens engångsbetalning

En stor renovering finansieras i regel med ett bolagslån som delägarna betalar som vederlag. Till exempel tog As Oy Asemapäällikönkatu 2 i Böle ett grönt banklån med 15 års lånetid för sin renovering. I lagen kallas det vederlag som tas ut för skötseln av lån för kapitalvederlag; vardagsspråkets “finansieringsvederlag” betyder i praktiken samma sak. Möjligheten att betala sin egen låneandel på en gång är inte en lagstadgad rättighet för delägaren, utan den beslutas på bolagsstämman eller grundar sig på bolagsordningen. Betalningstiden påverkar också beslutsfattandet: vid bedömningen av om betalningsbördan är oskäligt betungande kan det främst vara höjningen av månadsvederlaget som är avgörande, och en längre lånetid gör månadsposten lättare.

Besparingen kan bära lånet: i Tölö betalade husbolaget på Kivelänkatu 1 b banklånet för sin jordvärmerenovering på åtta år utan att höja vederlaget. Det är ett exempel, inte ett löfte. Kom också ihåg mellanfinansieringen, eftersom Varkes understöd kommer först när projektet är slutfört.

Var kommer energicertifikatet och E-talsberäkningarna in i bilden?

Certifikatet och beräkningarna följer med projektet från början till slut:

Utgångsläget. Har bolaget ett gällande certifikat, och vad säger det om byggnadens svaga punkter? Kontrollera det med vårt verktyg.
Energieffektivitetsutredning. Man utreder med vilka åtgärder understödets E-talskrav uppnås förmånligast.
Bilagor till understödsansökan. Beräkningar av E-talet vid byggtidpunkten och efter reparationerna. Ett befintligt certifikat kan användas som utgångsnivå endast om det har beräknats enligt den nuvarande energicertifikatförordningen (1048/2017) och beskriver byggnadens ursprungliga lösningar. Varke rekommenderar att beräkningarna görs av en behörig upprättare av energicertifikat.
Utbetalning. En E-talsberäkning efter reparationerna, som ska göras av en behörig upprättare av energicertifikat, samt ett nytt energicertifikat.
Bygglov. En energiutredning för reparationsprojektet, om byggnadstillsynen kräver det.

Ett nytt certifikat är också en trumf vid försäljning, eftersom energiklassen måste anges i offentliga försäljnings- och hyresannonser för bostäder. Det beräknade E-talet är ändå inte samma sak som den faktiska förbrukningen: det beräknas med standardiserad användning, så att byggnader kan jämföras med varandra. Varför beräkningen och räkningarna skiljer sig åt berättar vi i artikeln hur husets energiklass beräknas, och grunderna finns i artikeln E-tal.

Vanliga frågor om husbolagets energirenovering

Får delägaren hushållsavdrag?

Inte för arbeten som hör till bolagets ansvar, även om delägaren skulle betala dem direkt till den som utför dem, och inte heller för arbeten som betalas till bolaget som vederlag eller annan betalning. För arbeten som hör till delägarens eget ansvar och som delägaren själv beställer och betalar kan avdraget fås – också när husbolaget får understöd för renoveringen. Eftersom ansvaret för fönstren ändrades 1.10.2026, kontrollera vad som gäller för fönsterarbeten i Skatteförvaltningens tabell innan ni lovar delägarna något.

Tvingar EU husbolagen till energirenovering?

Inte enligt de nuvarande förslagen. Målen i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda – att bostadsbyggnadernas primärenergianvändning ska minska med minst 16 % till 2030 och med 20–22 % till 2035 jämfört med 2020 – gäller genomsnittet för hela landets byggnadsbestånd, inte ett enskilt hus. Enligt regeringens proposition RP 164/2026 skulle inga byggnadsspecifika skyldigheter införas för befintliga bostadsbyggnader, och det renoveringspass som föreslås i proposition RP 155/2026 skulle vara frivilligt. Båda är ännu bara propositioner som behandlas i riksdagen. Mer i artikeln EPBD och husbolagen.

Kan styrelsen besluta om renoveringen själv?

Bara om små åtgärder som ryms inom den godkända budgeten. Lagen har ett undantag för brådskande situationer där en väntan skulle orsaka bolaget väsentlig skada, men en planerad energirenovering är inte en sådan situation. Enligt lagens förarbeten kan bolagsstämman ändå ge styrelsen fullmakt att besluta till exempel om tidpunkten för en underhållsåtgärd och om detaljerna i genomförandet.

Så här kommer ni igång

Fem saker till nästa styrelsemöte:

Ta fram PTS och det nuvarande energicertifikatet – kontrollera certifikatet med vårt verktyg.
Samla ihop energi- och vattenförbrukningen för de tre senaste åren.
Boka avgiftsfri rådgivning eller be om en offert på en energikartläggning.
Förbered ett förslag till nästa bolagsstämma om fullmakt för en närmare utredning.
Ge disponenten en Suomi.fi-fullmakt för att ansöka om understödet.

När riktningen är klar hjälper vi till med beräkningarna. Be om en offert på en energieffektivitetsutredning, de E-talsberäkningar som Varke kräver (utgångsnivå och mål) och energicertifikatet efter reparationerna – planeringen och E-talsberäkningarna är själva understödsberättigade kostnader. Bekanta er också med våra tjänster och vår energicertifikattjänst, och uppskatta understödets storleksklass med Varke-understödskalkylatorn – resultatet är en uppskattning, inte ett understödsbeslut.

Källor: