Energibesparing

Energibesparing är ett samlingsnamn för åtgärder som sparar energi. Oftast är man intresserad av hur man kunde spara energi i en byggnad. Med stigande energikostnader och klimatförändringen har energieffektivitet blivit ett allmänt samtalsämne både vid finländarnas kaffebord och i riksdagen. Energiförbrukningen i byggnader beror på användarnas vanor, väderförhållandena och själva byggnadens egenskaper. Användaren kan spara betydligt med energi till exempel genom att duscha kortare, men energieffektiviteten kan också förbättras utan att man avstår från bekvämligheter, genom investeringar som syftar till energibesparing. Det finns många energieffektiviseringsåtgärder som kan göras på själva byggnaden, och vårt företags specialkompetens är att hitta de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringsinvesteringarna och att göra lönsamhetskalkyler. Vårt mål är att hitta de sätt att spara energi, baserade på energieffektiviseringsinvesteringar, som ger kunden en klar ekonomisk nytta med investeringskostnaderna beaktade. Vi upprättar också energicertifikat (energiatodistus) och energiutredningar (energiaselvitys) för alla byggnadstyper, och om kunden så önskar kan de kombineras med mer omfattande utredningar om energieffektiviteten till konkurrenskraftiga kostnader. Nöjda kunder och verkliga energibesparingar är de viktigaste målen för vårt energikonsultföretag. I den här artikeln hittar du bland annat:

• Energikostnader och energiklass (egnahemshus)
• Energikostnader och energiklass (flervåningshus)
• Vad kan du själv göra hemma för att spara energi?

Energibesparing åskådliggjord med energiklassen

Av en byggnads energicertifikat framgår E-talet (E-luku), som beskriver byggnadens energieffektivitet. Utifrån E-talet får byggnaden också en energiklass A–G. Den energiklass som sparar mest energi är A, och minst energi lyckas man spara i energiklass G.

Exempel på energibesparing 1) Egnahemshus med direkt eluppvärmning

Genom att läsa den något svårtolkade energiklasstabellen för egnahemshus ser vi att ett egnahemshus på 100 m2 får energiklass A med E-talet 90. Den övre gränsen för klass B är E-talet 155, för klass C 192, för klass D 272, för klass E 402 och för klass F 472. Klass G blir aktuell när E-talet är över 472.

Utifrån E-talen kan vi dra slutsatser om byggnadernas teoretiska energiförbrukning. Även om fler faktorer borde beaktas när man räknar på verkliga objekt, bland annat stigande energipriser, kan vi i de här räkneexemplen förenkla lite och hålla elpriset detsamma under hela granskningsperioden och energiförbrukningen enligt beräkningsreglerna för E-talet.

Vi gör 3 räkneövningar och ser hur stora energikostnader som uppstår för egnahemshus i olika energiklasser under perioden 2024–2040, om elpriset för användaren är 1) 0,12 €/kWh 2) 0,17 €/kWh 3) 0,25 €/kWh. Beräkningarna gjordes 2024.

Elpris 0,12 €/kWh, besparing i energikostnaderna för ett egnahemshus

Även med det mest optimistiska, kanske till och med något orealistiskt låga elpriset 0,12 €/kWh uppstår en skillnad på 72 000 euro i energikostnader mellan ett egnahemshus i energiklass A och ett egnahemshus i energiklass G under perioden 2024–2040. Varje månad sparar egnahemshuset i energiklass A energi för 375 euro jämfört med huset i energiklass G. Det är bra att notera att 375 €/mån är en nettobesparing för husägaren. På en genomsnittlig inkomstnivå höjer energibesparingen, på grund av den progressiva beskattningen, levnadsstandarden ungefär lika mycket som en löneförhöjning på över 600 €/mån.

Elpris 0,17 €/kWh, besparing i energikostnaderna för ett egnahemshus

Med elpriset 0,17 €/kWh ger energibesparingen i ett egnahemshus i energiklass A en besparing på 102 000 euro under granskningsperioden (2024–2040) jämfört med ett egnahemshus i energiklass G. På månadsnivå är energibesparingen i egnahemshuset i klass A jämfört med egnahemshuset i klass G 531 €/mån. På grund av den progressiva beskattningen motsvarar denna energibesparing för en genomsnittlig löntagare en löneförhöjning på minst 900 €/mån för att de disponibla nettoinkomsterna ska öka lika mycket.

Elpris 0,25 €/kWh, besparing i energikostnaderna för ett egnahemshus

Vi jämför ett egnahemshus i energiklass A och ett egnahemshus i energiklass G med elpriset 0,25 €/kWh: skillnaden i energikostnader under granskningsperioden (2024–2040) är 150 000 euro. Egnahemshuset i energiklass A sparar alltså varje månad 781 €/mån jämfört med huset i energiklass G. För samma höjning av levnadsstandarden skulle det på grund av den progressiva beskattningen krävas en löneförhöjning på över 1300 €/mån.

Exempel på energibesparing 2) Flervåningshus som värms med fjärrvärme

För ett flervåningshus är den övre gränsen för energiklass A E-talet 75, för klass B 100, för klass C 130, för klass D 160, för klass E 190 och för klass F 240. Byggnaden hamnar i energiklass G när E-talet är 241 eller mer. Flervåningshuset i exemplet använder fjärrvärme som uppvärmningsform och dess uppvärmda nettoyta (lämmitetty nettoala) är 2000 m2.

Fjärrvärmepriserna för 2024 hos ett stort fjärrvärmebolag har uppskattats variera månadsvis ungefär mellan 0,04 och 0,13 €/kWh. På vintern, då också flervåningshusets fjärrvärmeförbrukning är störst, är priserna högre. På sommaren är fjärrvärmen billigare, men även flervåningshusets förbrukning är mindre. Vi förenklar och bestämmer att fjärrvärmepriset är jämnt 0,1 €/kWh under hela den långa granskningsperioden 2024–2040. När man räknar på ett verkligt objekt borde man noggrant beakta när fjärrvärmeförbrukningen infaller, hur energipriset väntas stiga under de kommande åren och så vidare. I ett tänkt objekt kan vi ändå ta genvägar och ändå komma till rätt storleksordning på kostnaderna.

Under granskningsperioden sparar ett flervåningshus på 2000 m2 i energiklass A 1,376 miljoner euro i energikostnader jämfört med ett flervåningshus i energiklass G. För ett flervåningshus på 4000 m2 skulle besparingen vara 2,752 miljoner euro, och i ett ännu större objekt på 6000 m2 4,128 miljoner euro.

Hur kan jag själv spara energi?

Nedan har vi samlat sätt att spara energi som användaren själv kan ta till om hon eller han vill. Den energirådgivning som vårt företag erbjuder fokuserar på att hitta de sätt på vilka själva byggnadens energieffektivitet kan förbättras. Och som räkneexemplen tidigare i artikeln visar kan besparingspotentialen vara mycket betydande i pengar räknat, när man investerar i rätt system som förbättrar energieffektiviteten.

Persienner och energibesparing

När solen lyser starkt genom fönstret under uppvärmningssäsongen, till exempel på våren, lönar det sig att hålla persiennerna öppna. På så sätt får man in solens strålningsenergi i bostaden och minskar behovet av köpt energi. När solstrålningen avtar under dagens lopp lönar det sig att stänga mörkläggande persienner, så att de värmeisolerande persiennerna fungerar som extra isolering för fönstret och hindrar värmen från att läcka ut.

Om bostaden har kylsystem kan man spara energi genom att stänga kylande persienner när solen lyser det minsta. På så sätt hindrar man solstrålningen från att komma in i bostaden. Persiennerna har en betydande inverkan på temperaturen och det lönar sig att stänga dem under heta sommarperioder för boendekomfortens skull, även om de inte ger några egentliga energibesparingar när kylsystem saknas.

Energibesparing i ventilationen

Vid energibesparing i ventilationen måste utgångspunkten vara att byggnadens energieffektivitet inte förbättras på bekostnad av byggnadens livslängd eller skick. Detta gäller naturligtvis både energisparåtgärder som användaren gör själv och sådana som entreprenörer och planerare gör.

Användaren kan minska luftflödena under perioder av sträng kyla, men bara tillfälligt och inom sådana gränser att till exempel fukt inte kan samlas. När luftväxlingen minskar, minskar också energiförbrukningen. Framför allt därför att ny tilluft inte behöver värmas i samma utsträckning, men i viss mån också därför att själva ventilationsaggregatet går med lägre effekt.

Energibesparing i duschen

Duschen är hemmets energislukare, att värma vatten kräver mycket energi. Den värmeeffekt en dusch behöver beror på hur mycket vattnets temperatur ska höjas och på duschens flöde. Ett typiskt duschflöde är cirka 0,2 liter per sekund och den önskade eller nödvändiga temperaturhöjningen kanske 20 grader Celsius. Effekten kan beräknas med formeln: massflöde (kg/s) x vattnets specifika värmekapacitet (kJ/kgK) x temperaturförändring (K), och energiförbrukningen får man genom att multiplicera effekten med tiden.

Om 15-gradigt vatten höjs till 35 grader och duschens flöde är 0,2 kg/s, är den nödvändiga värmeeffekten: 0,2 kg/s x 4,2 kJ/kgK x 20 = 16,8 kW. Om vi antar att duschvattnet värms med el och elen kostar 0,15 euro/kilowattimme, så gäller:

• 10 min dusch: 2,8 kWh och 0,42 €
• 20 min dusch: 5,6 kWh och 0,84 €
• 30 min dusch: 8,4 kWh och 1,26 €
• 40 min dusch: 11,2 kWh och 1,68 €
• 50 min dusch: 14 kWh och 2,1 €
• 60 min dusch: 16,8 kWh och 2,52 €

Ju svalare och kortare duschar du tar, desto mer energi sparar du. Till exempel kostar en dusch på 10 minuter 42 cent när elpriset är 15 cent per kilowattimme. Också att byta ut armaturen, alltså duschmunstycket, mot en vattensnål modell kan vara värt att överväga.

Sänka temperaturen i bostaden

Genom att sänka temperaturen i bostaden sparar man uppvärmningsenergi. Temperaturen får ändå inte sänkas för mycket, så att bostadens skick inte tar skada. Vid sträng kyla kan till exempel frusna rör leda till en dyr renovering, särskilt om en vattenskada hinner uppstå.